Konstnärlig ledare och improvisatör på Stockholms Improvisationsteater sedan 1993.Our song
Det är något magiskt i år. Alla säger att det här är det bästa året någonsin. Det är åttonde året i rad som Die Gorillas anordnar en festival i improvisationsteater. Förutom första kvällens föreställning så har dom hållit en otroligt hög klass. Det tycker alla. Det är som om år av tålamod och nötande äntligen har givit resultat. Vi har svetsats samman. Alla har kanske blivit bättre på att lyssna, vara närvarande, inte stå och komma på idéer vid sidan av scenen och sen bara gå in och försöka driva igenom sin idé. Vi har kanske kommit varandra närmare, känner varandra bättre. Dom flesta av oss har träffats så många gånger så att nu räcker det inte med att efter föreställningen fråga ”Hur mycket spelar ni i veckan”. Det triggar oss inte, vi har nått det stadiet när vi vill fördjupa relationerna, veta mer om personen. Vi börjar också på att kunna slappna av så pass med varandra så vi kan stå tysta en lång stund utan krav på att säga något.
Min favoritföreställning än så länge är ”Our song” på jazzklubben Sclot. Barbara från Berlin, Alenka från Ljubljana, Brad från Portland, Jim från Wien, Henriette från Österrike någonstans och jag levererade improviserade jazzörhängen tillsammans med Rudi och hans jazztrio. Det var hippt, coolt, fräckt, med inslag av freeform och gospel. Publiken var i extas.
Idag ska jag ha en 5 timmars workshop som jag döpt till ”Play it like Bergman”. Jag ska försöka få tyskar, holländare och italienare att hitta det djupa svenska svårmodet. På kvällen är det musikal igen, sista föreställningen. Vi ska ge det sista vi har, lyfta taket, överraska med några nya moves. Ta musikaldans i grupp till nya höjder, göra Ninni ännu stoltare. Yeaahh!!!
Per
